Ben Wicks Gjbplktdzt4 Unsplash.

Adoption of Artificial Intelligence in Commercial Real Estate: Data Challenge...

Läs mer Läs mer
Shutterstock 2128493528.

När en AVM används som underlag för bolån räcker det inte att modellen är träffsäker. Både banken och tillsynsmyndigheten måste också kunna förstå hur värdet har kommit till och kunna ifrågasätta det.

Det är utgångspunkten i EAA Technical Note III, AI Transparency in Comparables Based AVMs: Beyond Explainability and Interpretability, som European AVM Alliance (EAA) publicerade i november 2026. Magnus Persson, analyschef på Värderingsdata, är en av medförfattarna.

Regelverket ställer krav på två nivåer

EBA:s riktlinjer för kreditgivning och CRR3 kräver att institut förstår, dokumenterar, validerar och styr de modeller de använder. EU:s AI-förordning bygger vidare på samma tanke och uppmuntrar frivillig tillämpning av sina transparenskrav även för AI-system som inte klassas som högrisk.

Kraven finns på två nivåer. Institutet måste förstå modellen, inklusive metod, indata och antaganden. Samtidigt måste underlaget bakom varje enskild värdering vara tillräckligt transparent för att en kvalificerad person ska kunna följa, bedöma och vid behov ifrågasätta värderingen.

Förklarbarhet räcker inte

Metoder som SHAP och LIME kan visa vilka faktorer som generellt driver en modells resultat och de är användbara för validering och övervakning. Men de ger inte en spårbar redovisning av hur just en enskild värdering har tagits fram. Det kräver vad noten kallar transaktionell transparens: att det konkreta underlaget för värderingen redovisas. För en AVM baserad på jämförelseobjekt är det de jämförelseobjekt som värderingen bygger på.

Fyra dimensioner av transparens

Noten delar upp transparens i fyra dimensioner:

Jämförelseobjekt som underlag, inte som alibi

En viktig poäng i noten är att jämförelseobjekten ska vara det faktiska underlaget för värderingen, inte något som väljs i efterhand för att stödja ett redan beräknat värde. Sådana efterhandsval riskerar att skapa bekräftelsebias och jämförelseobjekt som bara bekräftar ett resultat räknas inte som lokal transparens.

Urvalsmetoden ska därför vara fastlagd i förväg, dokumenterad och tillämpad konsekvent. Urvalet ska bygga på objektiva likhetskriterier. Tidigare värden, som transaktionspriser eller tidigare värderingar, bör inte användas som urvalsfilter, eftersom det kan skapa cirkularitet och försämrar objektiviteten.

Meningsfull, inte maximal

Noten pekar också på att alltför mycket teknisk detaljinformation kan skapa informationsöverbelastning, särskilt för icke-tekniska mottagare. Transparensen ska vara relevant för tillsyn, ansvar och riskbedömning. Där mänsklig granskning krävs ska även granskningsprocessen vara transparent och dokumenterad. Jämförelseobjekten ger då en konkret grund för att bedöma eller ifrågasätta värderingen.

I praktiken handlar det om att den som använder en AVM inte bara ska få ett värde, utan också ett underlag som gör det möjligt att förstå, granska och vid behov ifrågasätta värderingen.

Vad noten slår fast

Slutsatsen är att AVM:er baserade på jämförelseobjekt kan ha transparens inbyggd i själva modellen. Generiska maskininlärningsramverk ger däremot inte automatiskt den transparens som krävs i reglerade värderingsmiljöer. Instituten behåller ansvaret för modellens lämplighet och prestanda, och transparens fungerar därmed inte bara som ett regelkrav utan som ett riskhanteringsverktyg.

Noten behandlar enbart transparens. Testning och empirisk träffsäkerhet ligger utanför dess ramar.

Läs noten i sin helhet hos European AVM Alliance.

Kontaktperson

Magnus Persson

Analyschef

Magnus Persson Svartvit.

Kontoret.

Från 2025 gäller CRR3 – följer era värderingsmodeller regelverket?

Läs mer Läs mer
Shutterstock 1225542577.

Nu lanserar vi ESG Risk – se platsbaserad riskdata för varje fastighet i Sverige

Läs mer Läs mer
Skärmbild 2024 09 03 161636.

EAA - Unlocking property value

Läs mer Läs mer